Planering av undervisning

I det här inlägget hittar du en sammanfattning av hur lärare kan arbeta med att planera upp undervisning utifrån Skolverkets publikationer Allmänna råd för planering och genomförande av undervisningen och Kunskapsbedömning i skolan.

Skolverket beskriver hur lärare ”bör” arbeta för att planera upp sin undervisning och uppfylla kraven i våra styrdokument. I materialet presenteras ”rekommendationer” för en strukturerad planering av undervisningen och kan ses som en riktningsvisare för att skapa en likvärdig undervisning.

Utgångspunkten för lärares planering av undervisningen handlar om att skapa förutsättningar för att alla elever ska utvecklas så långt som möjligt utifrån de nationella målen. Lärare bör därför i sin planering säkerställa att lärandemål, undervisningen och bedömning (alignment) ligger i linje med varandra och följer till en riktning mot de nationella målen. En kvalitativ planering av undervisningen kan användas som ett redskap för att höja kvalitén och utveckla undervisningen för att förbättra elevernas lärande.

Planera för att organisera och strukturera undervisningen

Lärare behöver på ett kontinuerligt och systematiskt sätt få möjlighet att, både enskilt och tillsammans men andra planera, följa upp och utvärdera sin undervisning. I planeringen av undervisningen bör lärare arbeta med samplanering över ämnesgränserna. Flera delar av läroplanens och de ämnesspecifika förmågorna kan relateras till varandra och integreras till en större helhet genom att lärare samverkar. Samplaneringen kan bidra till att skapa en jämnare arbetsbelastning och förståelse för att ”verkligheten” inte har en tydlig ämnesindelning. Planeringen bör även utgå från resultat av tidigare utvärderingar och lärares erfarenheter av vad som fungerat bra respektive mindre bra i undervisningen. Planeringen bör syfta till att besvara de tre formativa frågeställningarna:

1. Vad ska eleverna lära sig?
2. Vad kan eleverna redan?
3. Hur kan eleverna komma vidare?

Här presenters en sammanfattning av olika delar som kan fungera som utgångspunkt för planering av undervisningen:

1.  Planera för att tydliggöra vad eleverna ska lära sig. (Vart ska vi?)

I planeringen av ett arbetsområde behöver lärare utgå från kurs-och ämnesplanernas syftetstext och de långsiktiga målen, Målen beskriver de ämnesspecifika förmågorna som eleverna ska utveckla. När en riktning för lärandemålen fastställts med vad eleverna behöver kunna och göra så ska läraren välja ut vilket kunskapsområde (centralt innehåll) som ska behandlas i undervisningen. Läraren behöver även identifiera vilka kunskapskrav (bedömningskriterier), bedömningsformer (formativa och summativa) som ska användas och vilka bedömningstillfällen som är lämpligast. Det för att kunna planera hur innehållet (arbetssätt och arbetsformer) i undervisningen ska ge eleverna en möjlighet att utvecklas så långt som möjligt i relation till målet. För att tydliggöra lärandemål och bedömningskriterier i planering av undervisningen kan lärare använda sig utav alignmentplanering, elevexempel, betygs- och bedömningsmatriser.

2. Planera för att synliggöra vad eleverna redan kan. (Var befinner vi oss?)

Läraren behöver i planeringen och val av arbetssätt-/former ta hänsyn till vad eleverna redan vet och kan göra inom ett kunskapsområde. Genom att utgå från elevernas intressen, erfarenheter och föreställningar ges de möjlighet till och inflytande över undervisningen. Det kan bidra till att skapa idéer av innehåll, arbetssätt och arbetsformer för det aktuella arbetsområdet. Vidare bör planeringen utgå från att eleverna ska ges möjlighet att utvecklas så långt som möjligt, och i riktning mot de övergripande målen i läroplanen. I planeringen av undervisningen behöver läraren kunna synliggöra var eleverna befinner. Det för att kunna göra förändringar i sin planering av undervisningen utifrån deras behov och förutsättningar. Utgångspunkt för planeringen av undervisningen bör ge läraren information om vad eleverna lärt eller förstått i förhållande till läroplanens andra del och de ämnesspecifika förmågorna. För att kunna synliggöra lärandet i undervisningen kan lärare i planeringen använda sig utav av No hands up, exit tickets, mini whiteboards eller ställa förståelsefördjupande frågor.

3. Planera för återkoppling om hur eleverna kan komma vidare. (Hur tar vi oss vidare?)

I planeringen av undervisningen behöver läraren planera hur bedömningen kan användas för att följa upp (formativt och summativt) och stödja elevernas kunskapsutveckling. Utifrån vart eleverna ska och var de befinner sig behöver lärare planera tillfällen för kontinuerlig återkoppling som för lärandet framåt. Återkopplingen ska ge eleverna en riktning om hur de kan minska avståndet mellan deras nuvarande förmåga (nuläge) och den förmåga som undervisningen syftar till att utveckla (önskat läge). Avgörande är att läraren avsätter tid i sin planering för att eleverna ska få möjlighet att bearbeta den återkoppling de fått genom lärar-/kamrat- eller självbedömningar. För att planera och ge en återkoppling om hur eleverna kan komma vidare kan lärare använda sig utav GPS-metoden, muntlig och/eller skriftlig återkoppling, Two stars and a wish.

Vill man veta mer rekommenderas Skolverkets film om planering av undervisningen, Skolverkets förslag till studiedag om undervisningen eller John Hatties bok Synligt lärande.

Checklista för planering av undervisning:

• Lärarnas arbete sker över ämnesgränserna genom samplanering med andra lärare.
• Lärares erfarenheter, utvärderingar från tidigare resultat samt läroplanen är utgångspunkt.
• Läraren kan tydliggöra ämnets syfte, mål, centralt innehåll och kunskapskrav och vad eleverna ska kunna och göra.
• Läraren kan tydliggöra bedömningskriterier, bedömningsformer och bedömningstillfällen
• Läraren utgår från elevernas intressen, erfarenheter och föreställningar och vad de redan
  vet och kan göra.
• Lärarens ger eleverna möjligheter att synliggöra om vart de befinner sig i sin lärprocess.
• Läraren följer upp elevernas kunskapsutveckling både formativt och summativt.
• Lärarens ger eleverna möjlighet att bearbeta den återkoppling som för lärandet framåt.