Tankekartor i undervisningen

Tankekartor är en utav de äldre undervisningsteknikerna som lärare och elever har använt sedan länge i skolan. Tankekartor är en undervisningsteknik som kan användas som en analog metod eller med hjälp av digitala verktyg för att synliggöra elevernas ”tysta kunskap” och aktivera dem som lärresurser för varandra.

Flera användningsområden

Tankekartor kan vidare användas utav eleverna för att göra anteckningar och sammanfatta tex flippande föreläsningar, genomgångar, högläsning, filmer, texter, nyheter. Deras tankekartor kan sedan användas som ett underlag för att fördjupa lärandet i klassrummet. Mind maps kan vidare användas för att enskilt, i par eller i större grupper planera ett projekt, brainstorming och ideutveckling eller för att göra manus för presentationer t.ex.

Fördelen med att använda tankekartor är att eleverna kan samla fakta, begrepp, teorier, metoder, formler, nyckelord mm på en enda sida. Det innebär att de får en större möjlighet att ta ansvar för sin egen och utveckla sina klasskamraters lärande. Med stöd av tankekartorna kan de lösa uppgifter, repetera och diskutera samband genom att använda sina egna och varandras anteckningar. Eleverna får träna sin minnesförmåga, språkliga- och kommunikativa förmåga genom att beskriva, förklara, resonera och presentera sina tankar. Vill man introducera eleverna i arbetet med tankekartor kan de t.ex. göra en tankekarta där de ska presentera sig själva.

Utveckla elevernas tankekartor

För att utveckla elevernas förmåga att använda sig utav tankekartor så är några tips på vägen som äröversatt från engelska till svenska som eleverna kan använda som mall.

Digitala tankekartor

Genom skapa tankekartor med stöd av digitala verktyg kan man kombinera bilder, symboler, filmer och text. Digitala tankekartor blir mer visuellt tilltalande genom att använda olika färger, bakgrundsbilder, ramar och animationer.  Tankekartorna kan i de flesta program delas, bäddas in, laddas ner som jpeg eller i PDF-format. Några digitala verktyg som rekommenderas för att göra digitala tankekartor är  Bubble, Popplet, Cmap, Feemind, Mindmeister, Mindmup, Coogleeller Prezi.

Introducera nya arbetsområden

Mind maps kan tex användas vid introduktionen av ett nytt arbetsområde för att synliggöra elevernas tidigare kunskaper, erfarenheter och intressen. De för att kartlägga elevernas förförståelse om vad de redan kan och vad de vill lära sig mer om. Här hittar ni ett förslag på ett upplägg för att introducera ett nytt arbetsområde och för att utveckla elevernas begreppsförståelse och språkutveckling med hjälp av tankekartor

1. Varje elev skapar sin egen tankekarta om det aktuella kunskapsområdet.
2. Eleverna bildar grupper om 4-6 personer och gör en gemensam metakarta.
3. Grupperna roterar sedan runt och samtalar och fyller på varandras kartor.
4. Läraren hänger sedan upp metakartorna. Detta blir en gemensam utgångspunkt för det fortsatta lärandet och undervisningen inom arbetsområdet.

Fördjupat lärande

1. Eleverna får i grupper formulera frågeställningar om vad de skulle vilja veta mer om.
2. Grupperna byter frågor med varandra och får söka information och besvara frågorna.
3. Svaren på frågeställningarna redovisas senare muntligt i tvärgrupper.
4. Läraren får efter samråd med eleverna skapa en gemensam bedömningsmatris för vad en individuell fördjupningsuppgift bör innehålla och hur de ska vara utformad.

Förj oss på sociala medier för att ta del av fler tips på undervinsingstekniker som ni kan testa i Er undervisning.