Lärarnas bedömningar är en del av undervisningen och ett stöd för lärandet. Att tydliggöra hur kunskapskraven används i bedömning och betygssättningen är även det en del av undervisningen.
Här hittar ni en förklaring av värdeoerden i kunskapskraven i Wordformat som går att ladda ner.
I skollagen står att skolan ska informera eleverna om grunderna för betygssättningen. Det kan betyda att skolan ser till att förklara för eleverna vilka kunskaper de ska ges möjlighet att utveckla, hur de ska få visa sina kunskaper och hur bedömningen går till. Det är också viktigt att skolan informerar eleverna om de grundläggande principerna för betygssättning. Källa: Skolverket (2015-06-15)
Lärarna kan sedan tydliggöra för eleverna vad som bedöms på flera olika sätt. Kunskapskraven kan tydliggöras och levandegöras genom själva undervisningen: genom vad man undervisar om och hur, i vilka frågor som ställs, vilken feedback som ges, eller genom att kommentera och diskutera elevsvar, t.ex. ”Varför var det ett nyanserat resonemang?” Källa: Skolverket (2015-06-15)
Även bedömningsaspekter, matriser, beskrivningar eller elevexempel kan användas som verktyg i undervisningen för att tydliggöra och stödja förståelsen för vad som bedöms och vad som krävs för olika betyg. Källa: Skolverket (2015-06-15)
Förklaring av värdeorden i kunskapskraven
Nivåerna för betygsstegen E, C och A i kunskapskraven är formulerade med hjälp av en progressionstabell. Progressionstabellen är utgångspunkt för kunskapskraven i samtliga kurser för att samma kunskapsuttryck i så stor utsträckning som möjligt ska användas när samma sak avses oavsett vilken kurs det rör sig om. På så sätt kan hela gymnasieskolan utveckla en samsyn av progressionen mellan betygsstegen E, C och A. Ibland avviker formuleringarna från progressionstabellen, och i vissa kurser används även andra begrepp än de som förekommer i tabellen. På nästa sida presenteras progressionstabellen. Därefter följer en kort beskrivning av hur de olika uttrycken används i kunskapskraven. Källa: Skolverket, Gymnasieskola 2011, sid 55-58
| Kunskapskrav E |
Kunskapskrav C |
Kunskapskrav A |
| Översiktligt |
Utförligt |
Utförligt och nyanserat |
| En översiktlig redogörelse tar upp de väsentliga delarna, men är lite mer ungefärlig och inte så exakt. En utförlig redogörelse är mer exakt, fyllig och innehållsrik. Det finns också en kvantitativ dimension mellan översiktlig (mer kortfattad) och utförlig (längre). Att redogörelsen dessutom är nyanserad innebär att eleven redovisar flera olika perspektiv. En nyanserad redogörelse kan också avse ett rikt språkligt uttryckssätt och en stilistiskt skicklig framställning, men i kunskapskraven används begreppet nyanserat främst i betydelsen flera olika perspektiv. |
| Kunskapskrav E |
Kunskapskrav C |
Kunskapskrav A |
| Enkla omdömen |
Nyanserade omdömen |
Nyanserade omdömen och ger förslag på hur arbetet kan förbättras |
| För enkla omdömen räcker det inte med att eleven redovisar sitt tyckande, till exempel ”det blev bra” utan också här krävs återkoppling till arbetets förutsättningar. Däremot kopplar eleven inte till flera olika förutsättningar och ser inte saken ur olika perspektiv. För att motsvara kravet på det högsta betygssteget ska eleven dessutom ge förslag på hur arbetet kan förbättras och därigenom ytterligare resonera om sitt arbete och resultat. En nyanserad omdöme i detta avseende ger eleven omdömen ur flera olika perspektiv och kopplar till olika förutsättningar, till exempel den avsedda planeringen, resursanvändningen och det slutliga resultatet. |
| Kunskapskrav E |
Kunskapskrav C |
Kunskapskrav A |
| Enkla |
Välgrundade |
Välgrundade och nyanserade |
| En elev som drar enkla slutsatser har inte samma goda förankring i källor och eventuella teorier, men elevens slutsatser är ändå till viss del underbyggda av källor och eventuella teorier. Att till exempel en slutsats är välgrundad innebär att eleven bygger den på relevanta fakta och sakförhållanden samt har förankrat den väl i tillförlitliga källor och eventuella teorier. Det innebär också att logiken i slutsatserna eller resonemangen är välgrundade. När slutsatserna dessutom är nyanserade kan eleven belysa saken ur flera olika perspektiv. |
| Kunskapskrav E |
Kunskapskrav C |
Kunskapskrav A |
| Bekanta |
Bekanta/Nya |
Nya |
| En annan aspekt på kvaliteten i elevens kunskaper är i vilken situation eleven befinner sig och hur bekant situationen är. Bekanta situationer, till exempel i situationer som hon eller han är förtrogen med. Med situation avses inte bara rumslig situation utan också vilken typ av problem eleven ska lösa och vilka redskap och metoder eller procedurer eleven ska använda. Bekanta/nya är det kursens karaktär och nivå som avgör. I vissa kurser är det för avancerat att redan för kräva att eleven ska kunna handla i nya situationer. |
| Kunskapskrav E |
Kunskapskrav C |
Kunskapskrav A |
| Enkla |
|
Komplexa/ Avancerade |
| En enkel situation kan vara både bekant och ny, men det som förenar enkla situationer är att de kräver basala åtgärder eller att de inte kräver svåra vägval. För betyget C skrivs ingenting samt för betyget A används komplexa eller avancerade. |
| Kunskapskrav E |
Kunskapskrav C |
Kunskapskrav A |
| Med visst handlag, |
Med gott handlag |
Med mycket gott handlag |
| I fråga om handlaget krävs att eleven utför arbetet med visst handlag för betyget E, med gott handlag för betyget C samt med mycket gott handlag för betyget A. Det gäller alltså det sätt på vilket eleven hanterar till exempel verktyg och material. |
| Kunskapskrav E |
Kunskapskrav C |
Kunskapskrav A |
| Med viss säkerhet |
Med viss säkerhet |
Med säkerhet |
| Säkerheten i utförande betonar en lite vidare aspekt av utförandet. Det handlar inte bara om handlag utan även om med vilken säkerhet eleven väljer till exempel material eller procedurer. Progressionstabellen uttrycker säkerheten i utförandet på samma sätt för betygen E och C. I vissa enskilda uttryck är det alltså tillräckligt att ange progression i två steg eftersom det i kunskapskravet i sin helhet ändå går att se en tydlig progression i alla tre stegen. |
| Kunskapskrav E |
Kunskapskrav C |
Kunskapskrav A |
| I samråd med handledare |
Efter samråd med handledare. |
Efter samråd med handledare |
| Handlednings begreppet markerar en ökad grad av självständighet. För betyget E krävs att eleven utför arbetet i samråd med handledare. Det innebär att eleven arbetar med kontinuerliga avstämningar med handledare, men behöver inte ha en handledare vid sin sida i alla moment. För betyget C och A krävs att eleven utför arbetet efter samråd med handledare. Det innebär att eleven tar egna initiativ och vet när hon eller han behöver stämma av med handledare innan arbetet utförs. |
| Kunskapskrav E |
Kunskapskrav C |
Kunskapskrav A |
| När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav |
När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav |
När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med säkerhet den egna förmågan och situationens krav |
| För att få en progression i alla tre betygsstegen finns ytterligare en variabel när det gäller handledningen. På E- och C-nivån finns meningen: ”När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav.”. På A-nivån meningen: ”När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med säkerhet den egna förmågan och situationens krav.”. Genom denna ytterligare variabel bedöms också elevens agerande när hon eller han samråder med handledare. Det handlar om att eleven i samrådssituationen reflekterar över den egna förmågan i förhållande till arbetsuppgiftens komplexitet och på vilket sätt hon eller han kan lösa uppgiften på bästa sätt. Det handlar också om att eleven i övrigt bedömer situationens krav, till exempel hur lagar och andra bestämmelser påverkar hur uppgiften ska lösas. För betyget E och C krävs att eleven bedömer med viss säkerhet och för betyget A med säkerhet. I begreppet handledare ingår både en lärare eller handledare på skolan och en handledare på en arbetsplats. |
| Kunskapskrav E |
Kunskapskrav C |
Kunskapskrav A |
| Tillfredsställande |
Tillfredsställande |
Gott/God |
| För resultatet och kvaliteten används också samma uttryck för både betyget E och betyget C, nämligen tillfredsställande, medan det för betyget A höjs till gott/god. Med tillfredsställande resultat eller kvalitet avses att resultatet precis uppfyller fastställda kvalitetskrav eller normer, eller att kvaliteten precis uppfyller krav på funktion eller i vissa fall krav på utseende |
| Kunskapskrav E |
Kunskapskrav C |
Kunskapskrav A |
| Någon/ Begränsade/Fåtal |
Några/Fåtal/Flera |
Några/Fåtal/Flera |
| Kunskapskraven kan även innehålla kvantitativa skillnader mellan betygsstegen. Ovan nämndes den kvantitativa dimensionen av översiktligt och utförligt. Andra kvantitativa uttryck i progressionstabellen är någon/några/flera, begränsade/omfattande samt fåtal/flera. Generellt gäller att det är kvalitativa skillnader av elevens kunnande som ska bedömas. I den kvantitativa aspekten finns också en kvalitativ aspekt, att eleven till exempel använder flera metoder visar på en högre kunskapsnivå än om hon eller han bara använder någon enstaka metod. |
| Kunskapskrav E |
Kunskapskrav C |
Kunskapskrav A |
| Enkel |
Noggrann |
Noggrann och utförlig |
| En dokumentation är enkel för att motsvara betyget E, noggrann för betyget C och noggrann och utförlig för betyget A. Enkla dokumentationer kännetecknas av att de ofta fångar endast delar av till exempel en arbetsprocess eller är så övergripande att de kan vara svåra att ta del av i efterhand. Noggranna dokumentationer fångar såväl delar som helheter och är därför i större utsträckning möjliga för andra att i efterhand ta del av och förstå. De två högsta betygsstegen skiljer sig kvantitativt från varandra, genom att utförlig är tillagt som krav för betyget A. |
| Kunskapskrav E |
Kunskapskrav C |
Kunskapskrav A |
| Enkelt/Enkel |
Noggrann |
Komplex/Avancerad |
| När det gäller fackspråk och riskbedömning återkommer begreppen enkel, nyanserad och välgrundad. För analys och tolkning återkommer enkel och komplex/avancerad. |
| Kunskapskrav E |
Kunskapskrav C |
Kunskapskrav A |
| Enkel |
Enkel/Genomarbetad |
Genomarbetad |
| När eleven tar fram en projektplan, en planering, en kampanj eller liknande krävs att den för betyget E är enkel, för betyget C enkel i vissa kurser eller genomarbetad i andra och för betyget A genomarbetad. I en enkel projektplan tar eleven visserligen upp de väsentliga delarna, som projektets förutsättningar, genomförande och utvärdering, men håller sig antingen lite för mycket på ytan eller förlorar sig för mycket i enstaka detaljer. En genomarbetad projektplan däremot tar upp de väsentliga delarna och är väl balanserad både i helhet och i detaljer. Den förutser även till viss del de svårigheter som kan uppstå och garderar sig mot dem. Här kan nivån för betyget C variera, liksom för bekanta eller nya situationer, och det är kursens karaktär och nivå som avgör. I vissa kurser är det för avancerat att redan för betyget C kräva att eleven gör till exempel en genomarbetad projektplan, medan det i andra kurser är en rimlig nivå. |
This entry was posted in
Bedömning,
Beprövad erfarenhet,
Formativ bedömning,
Läroplanen,
Skolutveckling,
Undervisning and tagged
Beprövad erfarenhet,
Formativ bedömning,
Kollegialt lärande,
Läroplanen,
Skolutveckling,
Undervisning
[…] Förstå och förklara kunskapskraven – NORDSTRÖM EDUCATION. […]
[…] Förstå och förklara kunskapskraven – NORDSTRÖM EDUCATION. Lärarnas bedömningar är en del av undervisningen och ett stöd för lärandet. Att tydliggöra hur kunskapskraven används i bedömning och betygssättningen är även det en del av undervisningen. Här hittar ni en förklaring av värdeoerden i kunskapskraven i Wordformat som går att ladda ner. Skollagen I skollagen står att skolan ska informera eleverna om grunderna för betygssättningen. Det kan betyda att skolan ser till att förklara för eleverna vilka kunskaper de ska ges möjlighet att utveckla, hur de ska få visa sina kunskaper och hur bedömningen går till. Det är också viktigt att skolan informerar eleverna om de grundläggande principerna för betygssättning. Källa: Skolverket (2015-06-15) Levandegöra kunskapskraven i undervisningen Lärarna kan sedan tydliggöra för eleverna vad som bedöms på flera olika sätt. […]