Gå igenom agendan för mötet och vilket lärområde som ska behandlas samt utse dokumentatör och observatör. Dokumentationsmall för pedagogiska samtal och observationsmall.

Titta på filmen Bedömning för lärande – Tydliggöra kunskapskrav och synliggöra lärandet (4.54). Diskutera hur de arbetar med att tydliggöra och synliggöra kurs-/ämnesplanens olika delar för eleverna?

Deltagarna redogör kortfattat av de viktigaste slutsatserna och lärdomarna från den egna undervisningspraktiken. Kollegorna lyssnar, ställer frågor och ger respons.

Varje deltagare bidrar med sina reflektioner från undervisningen

1. Elevernas kunskaper och färdigheter: Syftet var att utveckla elevernas…
2. Lärarnas kunskaper och färdigheter: Jag har utvecklas min förmåga att…
3. Fördjupat lärande: Den undervisningsteknik jag prövat i min undervisning är…
4. Förändring av undervisning: De förändringar jag gjort i undervisningen är…
5. Kontroll av resultat: Resultatet av undervisningen och elevernas lärande blev att…

Det nya lärandet (nyckelstrategin) inom formativ bedömning introduceras genom att titta på den inspelade presentationen, filmklipp eller läsa en text. Lärarna diskuterar framgångsfaktorer i undervisningen för elevernas lärande och utveckling.

Ladda ner presentationen om Nyckelstrategi 1 Tydliggöra lärandemål och kunskapskrav här.

Deltagarna planerar utifrån det övergripande syftet och målet samt de nya lärandet vilka nya idéer kring undervisningstekniker som de tänker pröva eller konsolidera. I den personliga läroplanen. Deltagarna beslutar även om eventuell samplanering, lektionsbesök, elevintervjuer eller område/kvalitetskriterier som skal följas upp. Dokumentationsmall för personlig läroplan.

Samtliga deltagare gör en kort sammanfattning av de viktigaste lärdomarna och slutsatserna utifrån avsikten och målet med mötet. Mötet avslutas med att observatören ger sin bild av mötet.

Litteratur

Litteratur

Kommunförbundet i Skåne, Forskning i korthet Bedömning för lärande – en vägledning utifrån aktuell forskning, Andreia Balan, Anders Jönsson 2014, (sid 7-10)

Skolverket 2013, Betygsskalan och betygen B och D

Skolverket 2013, Bedömningsaspekter

Skolverket, Kommentarmaterial till kunskapskraven för grundskolan

Skolverket, Formativ bedömning ­ en översikt (Sid 3-5)

Skolverket 2011, Allmänna råd för planering och genomförande av undervisningen

Skolverket 2011, Kunskapsbedömning i skolan – praxis, begrepp, problem och möjligheter (Sid 16)

Filmer

UR Samtiden, The Big Five – de fem förmågorna, del 1 (59:02)

UR Samtiden, The Big Five – de fem förmågorna, del 2 (43:28)

GR Utbildning, Christian Lundahl – 1. Tydliggöra mål och kunskapskrav

Skolverket, Planering och genomförande av undervisningen, del 1: Planering (5:53)

GR Pedagogiskt Centrum, Tydliggöra kunskapskrav och självbedömning (5:23)

Kommunförbundet Skåne, Utbildning i bedömning för lärande – Första seminariet från den 14 oktober (1h 20)

Orka plugga, Förstå kunskapskraven: Att utveckla ett resonemang i svenska (4:32)

Karlstads universitet, Bedömningsaspekter kopplade till att föra resonemang (9:05)

Pedagog Värmland, Betyg – så funkar det! (16:38)

Pedagogstockholm, Provfri undervisning – Hur du involverar eleverna i bedömningsarbetet (11:52)

Kriterier för effektiv undervisning inom nyckelstrategi 1

1. Eleverna har kunskap om undervisningens syfte, lärandemål och bedömningskriterier.
2. Eleverna har kunskap och förståelse för de olika kunskapskraven/nivåerna E, C och A.
3. Eleverna kan se sambandet och överensstämmelsen mellan lärandemålen, undervisningen och bedömning.
4. Eleverna har kunskap om var de befinner sig i sitt lärande i förhållande till kunskapskraven.
5. Eleverna använder bedömningsmatriser som ett stöd för att identifiera var de befinner sig i sitt lärande

Elevexempel kan användas för att tydliggöra lärandemålen och olika kvalitéer i kunskapskraven för eleverna. Genom att använda sig utav olika exempel kan eleverna utveckla sin näsa för kvalité. De får utveckla sin egen förmåga att kunna tolka, tillämpa, synliggöra och utvärdera sitt eget lärande för att utveckla och bedöma sina egna och kamraters kvalitéer i olika uppgifter.

Arbeten från elever kan användas för att tolka värdeorden i kunskapskraven och identifiera vilka kvalitéer som ligger bakom förmågorna samt vad som skiljer dem åt i de olika betygsstegen. Till exempel vad som skiljer ett översiktlig, utförlig och nyanserad beskrivning, resonemang, motivering etc.

Ett sätt att göra det är att dela ut tre olika arbeten motsvarande kunskapskraven för E, C och A och låta eleverna i grupper bedöma vilka utav arbetena som motsvarar respektive betygssteg (E, C och A) och sedan låta dem presentera för hur de resonerat i sin bedömning. Vill man utveckla bedömningen ytterligare kan eleverna få diskutera vilka styrkor och utvecklingsområden som de olika arbetena har, samt utforma en framåtsyftande återkoppling till respektive arbete. Avslutningsvis kan eleverna i samråd med läraren skapa en checklista för hur de bör utforma sin uppgift för att nå lärandemålen. Läraren kan även tillsammans med eleverna utforma en uppgiftsspecifik bedömningsmatris utifrån elevernas bedömning. Bedömnings-matrisen kan sedan användas för att låta eleverna arbeta med kamratbedömning och självbedömning för att ge en framåtsyftande återkoppling på sina arbeten.

Ett annat sätt är att utgå från elevernas egna uppgifter och i grupper låta dem analysera varandras arbeten. De kan sedan jämföra med sitt eget arbete och diskutera vilka kunskapskrav deras eget arbete motsvarar samt motivera varför. Kamraterna i gruppen kan sedan bedöma varandras arbeten och ge en framåtsyftade återkoppling på arbetets styrkor och utvecklingsområden.

Lärarna kan även visa upp färdiga slutprodukter av olika uppgifter. Från slöjden är det vanligt att lärare visar upp en färdig produkt som eleverna sedan kan analysera och utgå från när de skall skapa sina egna slutprodukter. Ett annat sätt är att låta eleverna i grupperna utarbeta en perfekt lösning.

Ett annat exempel med hur man som lärare kan arbeta med elevexempel kan ni läsa om Kims matteprov som är skrivet av en förstelärare i Svedala.

The Big Five har skaptas av Göran Svanelid och utgörs utav de fem vanligaste förmågorna i grundskolans styrdokument (Lgr 11) och kan fungera som ett sätt för att synliggöra förmågorna för eleverna i undervisningen. De fem förmågorna som identifierats är begreppslig, analytisk, metakognitiv, kommunikativ samt förmågan att hantera information och kan användas som stöd för att tydliggöra och synliggöra lärandemål samt kunskapskvalitéer för eleverna.

Här hittar du en artikel men en intervju med Göran Svanelid från i Pedagogiska magasinet om The Big Five. Vill du fördjupa dig så kan du titta på UR Samtiden, där du hittar en inspelad föreläsning med Göran Svanelid om de fem förmågorna.

Här hittar även en Facebookgrupp för The Big Five med över 20 000 medlemmar.

För att tydliggöra lärandemålen kan man använda en måltavla där man beskriver syfte, mål (lärandemål), innehåll, begrepp samt uppgifter som en lektion eller ett arbetsområde omfattar. Läraren skriver upp informationen på tavlan fem minuter innan lektionen, redan när eleverna kommer in i klassrummet kan de på egen hand läsa igenom informationen.

För de elever som missat lektionen kan läraren enkelt ta ett kort med en mobiltelefon, surfplatta eller dator lägga upp på skolans lärplattform eller andra digitala medier.

Måltavlan utgår från kurs- och ämnesplanens innehåll men behöver konkretiseras för att eleverna skall skapa sig en förståelse för vilka lärandemålen är för en lektion, uppgift eller ett arbetsområde. Måltavlan presenteras vid lektionsstarten genom att läraren i samråd med eleverna går igenom innehållet utifrån en lektionsplanering med hålltider. Vid slutet av lektionen kan läraren låta eleverna utvärdera hur väl de nått lärandemålen med ”trafikljusmetoden”, ”exit ticket” eller att besvara en startuppgift där läraren kan använda svaren från för att inleda nästa lektion.

Måltavlan kan fungera som ett komplement till lärarens pedagogiska planeringar och en alignmentplanering som beskriver hur syfte, mål, innehåll, undervisning och bedömning hänger ihop.

Ett enkelt sätt att tydliggöra och synliggöra Skolverkets kurs- och ämnesplaner är att formulera frågeställningar kring dess syfte, mål, centrala innehåll samt kunskapskrav. Eleverna kan sedan få diskutera frågeställningarna och redovisa sina svar som sedan kan sammanställas till en kunskapsväg. Det bör göras redan första lektionen för att eleverna skall kunna få en ökad möjlighet till delaktighet och inflytande på hur kursen, arbetsområdena samt lektionerna skall planeras upp.

Det centrala innehållet anger vad som ska behandlas i undervisningen. Kunskaps-områdena behöver inte motsvara undervisningens arbetsområden utan är ett sätt att tydliggöra och strukturera innehållet i ämnet. Dock är det möjligen svårt för eleverna att förstå vad det betyder. Metoden att skriva om det centrala innehållet till frågor syftar till att få eleverna att förstå kursens innehåll. Metoden ger eleverna en chans att äga språket och själva tolka vad det är vi ska ägna oss åt i undervisningen.

Metoden att göra om fakta till frågor passar också bra när det gäller värdeorden i ämnesplanerna. Vad är egentligen skillnaden mellan att dra ”enkla”, ”välgrundade” och ”välgrundade och nyanserade” slutsatser? Vad krävs angående slutsatser i de olika betygsstegen? Om eleverna inte förstår skillnaderna i betygsstegen kan eleverna känna negativ stress då de inte har något tydligt mål.

På skolverkets hemsida https://bp.skolverket.se/ finns bedömningsstöd i form av uppgifter, diagnosmaterial, filmer eller provmaterial och gamla nationella prov som du får använda i din undervisning. Där finns även anonyma elevexempel som dina elever kan få ta del av.

Metoden syftar till att använda autentiska elevexempel för att eleverna ska få se vad som krävs för att nå de olika betygsstegen. Metoden tydliggör lärandemålen och kunskapskraven. Metoden kan också hjälpa eleverna med prestationsångest då de nu får veta vad som förväntas av dem. Att visa dem olika exempel visar också för eleverna att de kan lösa uppgifterna på många olika sätt och att det inte finns ett enda rätt sätt.

Du som lärare kan t.ex. låta eleverna skriva gamla prov i grupp eller enskilt. Eleverna kan dokumentera sina tankar för att sedan ha anteckningarna till grund för att diskutera i större grupper. Om du väljer att låta eleverna skriva uppsatsuppgifterna, kan du sedan kopiera upp dem anonymt och låta klasskamraterna bedöma varandra uppsatser, gärna utifrån en bedömningsmall.

Du kan även skapa olikauppdrag utifrån proven då eleverna får jämföra Skolverkets bedömningar av elevexempel med vad eleverna anser vara rimligt för de olika betygsstegen. Eleverna kan arbeta i grupp och diskutera hur bedömningar gjort i de olika exemplen. Sedan kan ni i helklass diskutera de olika gruppernas åsikter.

GAP-metoden är en metod som kan användas vid uppstarten av ett nytt kunskapsområde för att synliggöra och tydliggöra lärandemålen för eleverna. GAP-metoden är en variant av GPS-metoden som har sin utgångspunkt i formativ bedömning. I metoden utgår man från frågeställningarna: Vart är vi? Hur tar vi oss dit? och Vart ska vi? I GAP-modellen utgår man från tre kolumner med de tre frågeställningarna.

Var är vi?

Hur tar vi oss dit?

Vart ska vi?

Vart ska vi? i högerkolumnen utgår från lärandemålen i kurs- eller ämnesplanen. I vänsterkolumnen finns frågeställningen Var är vi? där läraren i samråd med eleverna gör en gemensam kartläggning av elevernas nuvarande kunskaper inom arbetsområdet. I mittenkolumnen finns frågeställningen Hur tar vi oss dit? vilket bilda ett GAP (tomrum) mellan vänster- och högerkolumnen. Tomrummet (gapet) kan ligga till grund för en gemensam diskussion och hur eleverna vill arbeta för att nå lärandemålen.

Metoden syftar till lärarna och eleverna ska skapa en gemensam metod för att visa på överenstämmelsen (linjen) mellan lärandemålen, undervisningen och bedömningen.

I praktiken så handlar det om att synliggöra den röda tråden i Skolverkets kurs- och ämnesplaner, sambandet mellan syfte, mål, centralt innehåll och kunskapskraven och hur dessa kan tydliggöras i undervisningen. Alignmentplanering innebär även att utformandet av pedagogiska planeringar och matriser kan konkretiseras och tydliggörs med konkreta delmål och en beskrivning hur undervisningen bör läggas upp och vad som ska bedömas och hur. Malin Frykman, Rektor på Munkbäcksskolan tidigare Processledare på GR Utbildning har gjort en bra introduktionsfilm om alingmentplanering.

Metoden kan även kombineras med att varje lektion skriva upp syftet, lärandemålen, innehållet, centrala begrepp och uppgifterna på tavlan (måltavla) för att medvetengöra syftet med en alignmentplanering. Vill man fördjupa sig inom detta område rekommenderas Skolverkets filmer och Allmänna råd för planering, genomförande och utvärdering utav undervisningen.

För att kunna arbeta systematiskt med planering, genomförande, uppföljning och utvärdering utav undervisningen i allmänhet och bedömning i synnerhet så kan olika matriser underlätta både för lärare och elever. Bedömningsmatriser kan användas för att tydliggöra målen och bedömningskriterierna för en hel kurs, ett enskilt arbetsområde alternativt en specifik uppgift.

 

I en allmän bedömningsmatris bör det tydligt framgå en koppling mellan syfte, mål, centralt innehåll och kunskapskraven utifrån Skolverkets kurs- och ämnesplaner. En allmän bedömningsmatris för en kurs eller ämne kan skapas i Officepaketet (OneNote, Word, Excel), Googles kalkylark eller i olika webbaserade lärplattformar som kan delas mellan lärare och elever.

 

En mer specifik bedömningsmatris kopplad till ett arbetsområde eller en uppgift bör även innehålla en beskrivning av kopplingen mellan bedömning, undervisning och lärandemål (Alignmentplanering). De uppgiftsspecifika bedömningsmatriserna bör utformas i samråd med eleverna för att de skall förstå skillnader mellan de olika bedömningskriterierna (kunskapskraven). Bedömningsmatriser kan även användas för att arbeta med kamratbedömning, kamratrespons, självskattningar och självbedömningar.

 

Bedömningsmatriser kan till fördel användas tillsammans med gamla elevexempel för att eleverna skall skapa sig en förståelse för olika kvalitéer som de skall utveckla. De kan också tydliggöra de olika bedömningskvalitéerna (kunskapskraven) och konkretisera förmågorna inom ett arbetsområde eller en uppgift.