-
VÅRA TJÄNSTER
Kommunövergripande skolutvecklingsprojekt ELIAS
Kommunövergripande skolutvecklingsprojekt ELIAS I dagarna avslutades ett tvåårigt kommunövergripande skolutvecklingsprojekt i Avesta kommun som fått projektnamnet ELIAS. Förkortningen står för Entreprenöriellt Lärande I Avesta Skolor. Projektet är en del i Avesta 2020 och en satsning på det entreprenöriella lärandet i kommunens förskolor och grundskolor. Hela skolutvecklingsprojektet finns dokumenterat här. Vi sammanfattar här våra insatser och erfarenheter från projektet, Vi har under läsåret 14/15 och 15/16 tillsammans med en projektgrupp i Avesta kommun gjort ansökningar om utvecklingsmedel (statsbidrag) som beviljats. Projektet har omfattat utbildningsinsatser för skolledare, förskolechefer, lärare, pedagoger och lärare i förskola och grundskola i Avesta. Kartläggning genom självskattning Vid uppstarten av projektet genomfördes en digital nollpunktsmätning (självskattning för medarbetare) […]
Sammanställning av blogginlägg 2016
Här hittar ni en lista med en förteckning över de totalt 50 blogginlägg som publicerats och som är fördelat på olika kategorier. En del av NORDSTRÖM EDUCATIONS verksamhetsidé är att sammanställa, samordna och dela med sig av lärande exempel inom skola- och skolutveckling. Här hittar ni en sammanställning på bland annat undervisningstekniker, litteratur, filmer, forskningsöversikter, digitala verktyg etc. Blogginläggen bygger på vetenskaplig grund (inläst litteratur), beprövande erfarenhet (lärande exempel) samt egna tankar och reflektioner kring utbildning och undervisning. Det är endast ett axplock av de stödmaterial som finns på www.neud.se och fler lärande exempel kommer att presenteras till hösten. Vi önskar Er en trevlig sommar och ladda batterierna inför uppstarten […]
Samtalsmodeller för kollegialt lärande
Forskningsbaserat förhållningssätt och arbetssätt Från 2010 så står det inskrivet i skollagen 1 kap. 5 § att ”utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet”. Det innebär elevernas utbildning, undervisning och skolans arbete ska bygga på ett forskningsbaserat förhållningsätt och arbetssätt. Skrivelsen riktar sig till samtliga nivåer och områden i skolans styrsystem från politiker, förvaltningschefer, skolledare till lärare och övriga medarbetare. För att reda ut begreppen har Skolverket, Skolinspektionen och Specialpedagogiska skolmyndigheten släppt en gemensam forskningsöversikt Forskning för klassrummet – vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken. I boken ger de en gemensam fördjupad beskrivning av begreppen och Skolverket har även gett ut att antal filmer om vad , […]
Formativ bedömning+ kollegialt lärande
Rekommendationer vid införandet av formativt förhållningssätt och kollegialt lärande I det här inlägget sammanfattar jag HUR huvudmän och skolor valt att implementera arbetet med formativ bedömning och kollegialt lärande. Sammanfattningen bygger på redovisningar och erfarenheter från BFL-seminariet under Skolforum 2015 och andra kommuner. Forskning från bland annat Dylan Wilian och Helen Timperley visar att införandet av formativ bedömning och kollegialt lärande ger den absolut största och positiva effekterna och är det mest kostnadseffektiva sättet för att på höja elevernas studieresultat. Under senaste året har jag läst mycket litteratur, tittat på filmer och följt olika pedagogiska forum om formativ bedömning. Det har utmynnat i ett stort antal blogginlägg, sammanställningar, föreläsningar, en […]
Förhållningssätt- och regler för kollegialt lärande
För att föra det kollegiala lärande och pedagogiska samtalen framåt är det viktigt att det finns ett gemensamt förhållningssätt och förhållningsregler att arbeta med som utgångspunkt. James Nottingham (2013) ger i sin bok Utmanande undervisning i klassrummet ett konkret exempel på hur man kan komma överens om vilket förhållningssätt- och regler som ska gälla i klassrummet. Metoden går att använda lärare som vill utarbeta vilka regler för klassrummet tillsammans med sina elever. Då rekommenderas att läsa Annika Sjödahls blogginlägg. Metoden går även att använda med lite modifikation för en grupp lärare som ska arbeta med kollegialt lärande. Värderingar som förhållningsregler Värdegrundsarbetet är en central del i utformandet av ett gemensamt […]
Planera för att organisera och strukturera undervisningen
Planera för att organisera och strukturera undervisningen Lärare behöver på ett kontinuerligt och systematiskt sätt få möjlighet att, både enskilt och tillsammans men andra planera, följa upp och utvärdera sin undervisning. I planeringen av undervisningen bör lärare arbeta med samplanering över ämnesgränserna. Flera delar av läroplanens och de ämnesspecifika förmågorna kan relateras till varandra och integreras till en större helhet genom att lärare samverkar. Samplaneringen kan bidra till att skapa en jämnare arbetsbelastning och förståelse för att ”verkligheten” inte har en tydlig ämnesindelning. Planeringen bör även utgå från resultat av tidigare utvärderingar och lärares erfarenheter av vad som fungerat bra respektive mindre bra i undervisningen. Planeringen bör syfta till att besvara […]
Undervisningsteknikers syfte och effekt
Undervisningstekniker som referenspunkt Undervisningstekniker kräver en teoretisk förankring och förståelse i kombination med ett kollegialt lärande för att kunna uppnå stora effekter för elevernas lärande och skolans måluppfyllelse. Därför rekommenderas att de olika teknikerna prövas tillsammans inom ett kollegium med en teoretisk referensram som utgångspunkt för att de skall maximera elevernas lärande och utveckling. Det är viktigt att understryka att undervisning är en komplex miljö. Det finns inga färdiga svar, recept, lösningar eller universalmetoder. Skolor, klasser, elever och lärare har olika behov och förutsättningar, det finn inga universallösningar eller undervisningstekniker som passar i alla klassrum. Lärare kan inte bedriva ”undervisning på recept”, det finns inga mirakelmetoder i skolan. John Hattie (2012) […]
Undervisningstips Del 2 Tidslinjer
Tidslinjer Tidslinjer är en visuell undervisningsteknik. Den kan också användas för att göra lärprocessen synlig för eleverna och läraren. Analoga tidslinjer Tidslinjer kan användas som analog metod för att belysa viktiga händelser, dokumentera innehållet i film, genomgångar eller för att strukturera upp en tidsplan för ett arbete. Tidslinjer är ett relativt enkelt sätt för att få en överblick över ett kunskapsområde. Eleverna kan också relativt lätt följa tidlinjen för att kunna förbereda sig inför t.ex. muntliga redovisningar. Tidslinjen kan också fungera som ramverk för eleverna att välja fördjupningsområde inom det kunskapsområde som undervisningen avser. Flera olika anvädningsområden i undervisningen Det är viktigt att komma ihåg att eleverna behöver få möjlighet att […]
Litteraturtips inom kollegialt lärande
Vi har gjort en sammanställning av en litteraturförteckning, artiklar och forskningsöversikter inom skolutveckling i allmänhet med kollegialt lärande i synnerhet. Nedan presenteras även en litteraturförteckning, artiklar och en rad forskningsöversikter som vi kan rekommendera för dig som vill fördjupa inom skolutveckling men framförallt kollegialt lärande. Har ni tips på ytterligare litteratur som saknas och som ni rekomenderar. Kontata oss eller skriv en kommentar i kommentarsfunktionen. Hattie, John (2012) Synligt lärande för lärare, Natur och kultur Håkansson, Jan & Sundberg, Daniel (2012). Utmärkt undervisning: framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning, Natur & Kultur. Kommunförbundet Skåne (2013) Tio forskningsbaserade principer för lärares professionsutveckling,Kommunförbundet Skåne Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund ”(2006), Samtalskonst i praktiken […]
Organisera och leda pedagogiska samtal
Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund har utarbetat ett häfte Samtalskonst i praktiken som bygger på Skolverkets skrift ” Vi värderar kvalitet – om självvärdering och lärares utvecklingsarbete”. I häftet presenteras ett antal samtalsmetoder (tekniker) för dialog, reflektioner och kunskapssökande. Dessa samtalsmetoder kan anpassas utifrån lokala förutsättningar och användas för att organisera och leda pedagogiska samtal i ett kollegialt lärande. Författaren Eva-Lena Embretsen (2006) framhåller i texten att lärares reflektion behöver ske i strukturerade former. För att bedriva ett professionellt lärande behöver lärare utveckla ett gemensamt yrkesspråk. I ett kollegialt lärande samtalar man inte om eleverna, eller om undervisningen i sig, utan om vilken effekt den får på elevernas lärande och utveckling menar […]