-
VÅRA TJÄNSTER
Kommunövergripande skolutvecklingsprojekt ELIAS
Kommunövergripande skolutvecklingsprojekt ELIAS I dagarna avslutades ett tvåårigt kommunövergripande skolutvecklingsprojekt i Avesta kommun som fått projektnamnet ELIAS. Förkortningen står för Entreprenöriellt Lärande I Avesta Skolor. Projektet är en del i Avesta 2020 och en satsning på det entreprenöriella lärandet i kommunens förskolor och grundskolor. Hela skolutvecklingsprojektet finns dokumenterat här. Vi sammanfattar här våra insatser och erfarenheter från projektet, Vi har under läsåret 14/15 och 15/16 tillsammans med en projektgrupp i Avesta kommun gjort ansökningar om utvecklingsmedel (statsbidrag) som beviljats. Projektet har omfattat utbildningsinsatser för skolledare, förskolechefer, lärare, pedagoger och lärare i förskola och grundskola i Avesta. Kartläggning genom självskattning Vid uppstarten av projektet genomfördes en digital nollpunktsmätning (självskattning för medarbetare) […]
Sammanställning av blogginlägg 2016
Här hittar ni en lista med en förteckning över de totalt 50 blogginlägg som publicerats och som är fördelat på olika kategorier. En del av NORDSTRÖM EDUCATIONS verksamhetsidé är att sammanställa, samordna och dela med sig av lärande exempel inom skola- och skolutveckling. Här hittar ni en sammanställning på bland annat undervisningstekniker, litteratur, filmer, forskningsöversikter, digitala verktyg etc. Blogginläggen bygger på vetenskaplig grund (inläst litteratur), beprövande erfarenhet (lärande exempel) samt egna tankar och reflektioner kring utbildning och undervisning. Det är endast ett axplock av de stödmaterial som finns på www.neud.se och fler lärande exempel kommer att presenteras till hösten. Vi önskar Er en trevlig sommar och ladda batterierna inför uppstarten […]
Samtalsmodeller för kollegialt lärande
Forskningsbaserat förhållningssätt och arbetssätt Från 2010 så står det inskrivet i skollagen 1 kap. 5 § att ”utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet”. Det innebär elevernas utbildning, undervisning och skolans arbete ska bygga på ett forskningsbaserat förhållningsätt och arbetssätt. Skrivelsen riktar sig till samtliga nivåer och områden i skolans styrsystem från politiker, förvaltningschefer, skolledare till lärare och övriga medarbetare. För att reda ut begreppen har Skolverket, Skolinspektionen och Specialpedagogiska skolmyndigheten släppt en gemensam forskningsöversikt Forskning för klassrummet – vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken. I boken ger de en gemensam fördjupad beskrivning av begreppen och Skolverket har även gett ut att antal filmer om vad , […]
Lektionsobservationer
Lektionsobservationer Skolinspektionen (2012) har utvecklat ett observationsschema som används vid inspektioner och kvalitetsgranskningar av undervisningen. Observationsschemat bygger på aktuell forskning om framgångsrik undervisning. Skolinspektionen (2012) har även gjort en forskningssammanställning om framgång i undervisningen. Vill man fördjupa sin ytterligare kring olika framgångsfaktorer i undervisningen rekommenderas Utmärkt Undervisning (2013) av Jan Håkansson och Håkan Sundberg samt Synligt Lärande (2009) av John Hattie eller SKL (2011) som gjort en sammanfattning av Hatties forskning. Syftet med en lektionsobservation är att samla in bedömningsinformation om kvalitén i undervisningen. Lektionsobservationerna bör ske på ett stukutrerat sätt utifrån på förhand definierade bedömningskriterier som bygger på evidensbaserade kriterier om framgångsrik undervisning. Skolinspektionen bygger upp sina observationer på […]
Undervisningstips Del 8 Återkoppling på fyra nivåer
Återkoppling på fyra nivåer Anders Jönsson (2013) skriver i som bok Lärande bedömning att ett formativ förhållningssätt innebär att läraren ”ger konstruktiv och framåtsyftande återkoppling, som hjälper eleverna att prestera bättre i framtiden. Räkna inte med att alla elever vet automatiskt vet hur man använder sin återkoppling, utan hjälp dem genom att inkludera strategier för hur man använder återkoppling i undervisningen.” Det finns en koppling till de tre återkopplingsfrågorna som motsvarar fyra nivåer av olika inlärningsfaser. Lärare behöver erbjuda en återkoppling i förhållande till de tre viktiga återkopplingsnivåerna; uppgifts-, process- och metakognitiv nivå. I det här blogginlägget försöker jag att tydliggöra kopplingen och urskilja skillnaden mellan olika nivåer av återkoppling. […]
Litteraturtips inom kollegialt lärande
Vi har gjort en sammanställning av en litteraturförteckning, artiklar och forskningsöversikter inom skolutveckling i allmänhet med kollegialt lärande i synnerhet. Nedan presenteras även en litteraturförteckning, artiklar och en rad forskningsöversikter som vi kan rekommendera för dig som vill fördjupa inom skolutveckling men framförallt kollegialt lärande. Har ni tips på ytterligare litteratur som saknas och som ni rekomenderar. Kontata oss eller skriv en kommentar i kommentarsfunktionen. Hattie, John (2012) Synligt lärande för lärare, Natur och kultur Håkansson, Jan & Sundberg, Daniel (2012). Utmärkt undervisning: framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning, Natur & Kultur. Kommunförbundet Skåne (2013) Tio forskningsbaserade principer för lärares professionsutveckling,Kommunförbundet Skåne Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund ”(2006), Samtalskonst i praktiken […]
Organisera och leda pedagogiska samtal
Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund har utarbetat ett häfte Samtalskonst i praktiken som bygger på Skolverkets skrift ” Vi värderar kvalitet – om självvärdering och lärares utvecklingsarbete”. I häftet presenteras ett antal samtalsmetoder (tekniker) för dialog, reflektioner och kunskapssökande. Dessa samtalsmetoder kan anpassas utifrån lokala förutsättningar och användas för att organisera och leda pedagogiska samtal i ett kollegialt lärande. Författaren Eva-Lena Embretsen (2006) framhåller i texten att lärares reflektion behöver ske i strukturerade former. För att bedriva ett professionellt lärande behöver lärare utveckla ett gemensamt yrkesspråk. I ett kollegialt lärande samtalar man inte om eleverna, eller om undervisningen i sig, utan om vilken effekt den får på elevernas lärande och utveckling menar […]
Principer för lärares professionsutveckling
Kommunförbundet Skåne har gjort en sammanfattning av Helen Timperleys forskning om ”Teacher professional learning and development” där hon summerar tio forskningsbaserade principer för lärares professionella lärande. Principer för lärares professionsutveckling Principerna bygger på fyra antaganden om att elevernas lärande påverkas i hög grad av lärarens förmåga att undervisa, undervisningen är en komplex verksamhet och formas av ett antal faktorer (personliga teorier) om vad som skall läras ut och hur det skall läras in. Vidare bör lärares professionella lärande utformas i en undervisningskontext och utgå forskning inom området för att utveckla en djupare förståelse av teori och praktik. Den bör organiseras utifrån ett gemensamt ramverk och infrastruktur som främjar lärare och […]
Systematiskt kollegialt lärande
Skolverket släppte nyligen ett nytt stödmaterial om Kvalitetsarbete i praktiken. Stödmaterialet presenteras i korthet här och kan bidra till att systematisera det kollegiala lärandet. Det systematiska kvalitetsarbetet är inskrivet i skollagen och det finn även tydliga kopplingar till skola som ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Syftet med det systematiska kvalitetsarbetet är att identifiera, prioritera, samtala och skapa delaktighet om måluppfyllelsen och utvecklingsområden i relation till de nationella målen. Kvalitetsarbetet består av en cyklisk process där man skal l följa upp, analysera, dokumentera, planera och utveckla utbildningen och undervisningen men målet att öka eleverna måluppfyllelse. För att organisera och strukturera kvalitetsarbetet så delas det upp i fyra processer med […]