-
VÅRA TJÄNSTER
-
mars 2019 M T O T F L S « Dec 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31
Sammanställning av blogginlägg 2016
Här hittar ni en lista med en förteckning över de totalt 50 blogginlägg som publicerats och som är fördelat på olika kategorier. En del av NORDSTRÖM EDUCATIONS verksamhetsidé är att sammanställa, samordna och dela med sig av lärande exempel inom skola- och skolutveckling. Här hittar ni en sammanställning på bland annat undervisningstekniker, litteratur, filmer, forskningsöversikter, digitala verktyg etc. Blogginläggen bygger på vetenskaplig grund (inläst litteratur), beprövande erfarenhet (lärande exempel) samt egna tankar och reflektioner kring utbildning och undervisning. Det är endast ett axplock av de stödmaterial som finns på www.neud.se och fler lärande exempel kommer att presenteras till hösten. Vi önskar Er en trevlig sommar och ladda batterierna inför uppstarten […]
Utbildningsmodul 2 Formativ bedömning
Nyckelstrategi 2 Skapa aktiviteter som synliggör lärandet Syfte Syftet med utbildningsmodulen är utveckla undervisningen och lärares förmåga att skapa aktiviteter som synliggör var eleverna befinner sig i sin lärandeprocess i förhållande till målen. Mål Målet är att anpassa lärandet och undervisningen utifrån elevernas behov intresses och förutsättningar för att de ska nå läroplanens mål. Undervisningstekniker
Kommunövergripande skolutvecklingsprojekt ELIAS
Kommunövergripande skolutvecklingsprojekt ELIAS I dagarna avslutades ett tvåårigt kommunövergripande skolutvecklingsprojekt i Avesta kommun som fått projektnamnet ELIAS. Förkortningen står för Entreprenöriellt Lärande I Avesta Skolor. Projektet är en del i Avesta 2020 och en satsning på det entreprenöriella lärandet i kommunens förskolor och grundskolor. Hela skolutvecklingsprojektet finns dokumenterat här. Vi sammanfattar här våra insatser och erfarenheter från projektet, Vi har under läsåret 14/15 och 15/16 tillsammans med en projektgrupp i Avesta kommun gjort ansökningar om utvecklingsmedel (statsbidrag) som beviljats. Projektet har omfattat utbildningsinsatser för skolledare, förskolechefer, lärare, pedagoger och lärare i förskola och grundskola i Avesta. Kartläggning genom självskattning Vid uppstarten av projektet genomfördes en digital nollpunktsmätning (självskattning för medarbetare) […]
Samtalsmodeller för kollegialt lärande
Forskningsbaserat förhållningssätt och arbetssätt Från 2010 så står det inskrivet i skollagen 1 kap. 5 § att ”utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet”. Det innebär elevernas utbildning, undervisning och skolans arbete ska bygga på ett forskningsbaserat förhållningsätt och arbetssätt. Skrivelsen riktar sig till samtliga nivåer och områden i skolans styrsystem från politiker, förvaltningschefer, skolledare till lärare och övriga medarbetare. För att reda ut begreppen har Skolverket, Skolinspektionen och Specialpedagogiska skolmyndigheten släppt en gemensam forskningsöversikt Forskning för klassrummet – vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken. I boken ger de en gemensam fördjupad beskrivning av begreppen och Skolverket har även gett ut att antal filmer om vad , […]
Lektionsobservationer
Lektionsobservationer Skolinspektionen (2012) har utvecklat ett observationsschema som används vid inspektioner och kvalitetsgranskningar av undervisningen. Observationsschemat bygger på aktuell forskning om framgångsrik undervisning. Skolinspektionen (2012) har även gjort en forskningssammanställning om framgång i undervisningen. Vill man fördjupa sin ytterligare kring olika framgångsfaktorer i undervisningen rekommenderas Utmärkt Undervisning (2013) av Jan Håkansson och Håkan Sundberg samt Synligt Lärande (2009) av John Hattie eller SKL (2011) som gjort en sammanfattning av Hatties forskning. Syftet med en lektionsobservation är att samla in bedömningsinformation om kvalitén i undervisningen. Lektionsobservationerna bör ske på ett stukutrerat sätt utifrån på förhand definierade bedömningskriterier som bygger på evidensbaserade kriterier om framgångsrik undervisning. Skolinspektionen bygger upp sina observationer på […]
Formativ bedömning+ kollegialt lärande
Rekommendationer vid införandet av formativt förhållningssätt och kollegialt lärande I det här inlägget sammanfattar jag HUR huvudmän och skolor valt att implementera arbetet med formativ bedömning och kollegialt lärande. Sammanfattningen bygger på redovisningar och erfarenheter från BFL-seminariet under Skolforum 2015 och andra kommuner. Forskning från bland annat Dylan Wilian och Helen Timperley visar att införandet av formativ bedömning och kollegialt lärande ger den absolut största och positiva effekterna och är det mest kostnadseffektiva sättet för att på höja elevernas studieresultat. Under senaste året har jag läst mycket litteratur, tittat på filmer och följt olika pedagogiska forum om formativ bedömning. Det har utmynnat i ett stort antal blogginlägg, sammanställningar, föreläsningar, en […]
Undervisningstips Del 7 Återkopplingens tre frågor
Återkoppling i undervisningen Nyckelstrategi tre handlar om att ge eleverna framåtsyftande återkoppling (respons) som för lärandet framåt. Framåtsyftande återkoppling har bland de största effekterna (oavsett skolform) på elevernas studieresultat enligt Hattie (2011). För att återkopplingen ska ge en positiv effekt så finns det ett antal kriterier som lärare bör utgå från om återkopplingens innehåll, format och tid. Lärare lägger ner mycket tid för att ge eleverna en utförlig återkoppling. Frågan är vem och vill vilken nytta om eleverna inte förstår återkopplingen eller får tid att bearbeta den? I fyra blogginlägg framåt reder vi ut grundarna för effektiv återkoppling utifrån tre frågeställningar, återkopplingens effekt på olika nivåer, och när och hur […]
Undervisningstips Del 6 Måltavlor
Måltavlor i undervisningen För att tydliggöra lärandemålen kan man använda en måltavla där man beskriver syfte, mål (lärandemål), innehåll, begrepp samt uppgifter som en lektion eller ett arbetsområde omfattar. Läraren skriver upp informationen på tavlan fem minuter innan lektionen, redan när eleverna kommer in i klassrummet kan de på egen hand läsa igenom informationen. För de elever som missat lektionen kan läraren enkelt ta ett kort med en mobiltelefon, surfplatta eller dator lägga upp på skolans lärplattform eller andra digitala medier. Måltavlan utgår från kurs- och ämnesplanens innehåll men behöver konkretiseras för att eleverna skall skapa sig en förståelse för vilka lärandemålen är för en lektion, uppgift eller ett arbetsområde. […]
Förstå och förklara kunskapskraven
Lärarnas bedömningar är en del av undervisningen och ett stöd för lärandet. Att tydliggöra hur kunskapskraven används i bedömning och betygssättningen är även det en del av undervisningen. Här hittar ni en förklaring av värdeoerden i kunskapskraven i Wordformat som går att ladda ner. Förklaring av värdeorden i kunskapskraven Nivåerna för betygsstegen E, C och A i kunskapskraven är formulerade med hjälp av en progressionstabell. Progressionstabellen är utgångspunkt för kunskapskraven i samtliga kurser för att samma kunskapsuttryck i så stor utsträckning som möjligt ska användas när samma sak avses oavsett vilken kurs det rör sig om. På så sätt kan hela gymnasieskolan utveckla en samsyn av progressionen mellan betygsstegen E, […]
Förhållningssätt- och regler för kollegialt lärande
För att föra det kollegiala lärande och pedagogiska samtalen framåt är det viktigt att det finns ett gemensamt förhållningssätt och förhållningsregler att arbeta med som utgångspunkt. James Nottingham (2013) ger i sin bok Utmanande undervisning i klassrummet ett konkret exempel på hur man kan komma överens om vilket förhållningssätt- och regler som ska gälla i klassrummet. Metoden går att använda lärare som vill utarbeta vilka regler för klassrummet tillsammans med sina elever. Då rekommenderas att läsa Annika Sjödahls blogginlägg. Metoden går även att använda med lite modifikation för en grupp lärare som ska arbeta med kollegialt lärande. Värderingar som förhållningsregler Värdegrundsarbetet är en central del i utformandet av ett gemensamt […]