Ladda ner information om utbildningsinsatsen om kollegialt lärande Dag 1 här.

OM UTBILDNINGEN 

Kollegialt lärande innebär att hela kollegiet deltar i gemensamma skola- och kompetensutvecklingsinsatser som sker genom systematiskt återkommande och strukturerade lärprocesser. Det kollegiala lärandet utgår från ett forskningsbaserat förhållningssätt och skollagens krav på en undervisning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet för att förbättra undervisningens kvalitéer och skolans resultat.

Det kollegiala lärandet bygger vidare på att utveckla lärares strategier för att synliggöra lärandet i klassrummet och utveckla strukturer för ett kollegialt erfarenhetsutbyte.

Lärares professionella lärande sker i lärgrupper och leds av en samtalsledare som skall stödja, utveckla och leda det kollegiala lärandet i skolans arbets- eller ämneslag.  I lärgrupperna ges lärarna möjlighet att diskutera, reflektera och sprida effektiva undervisningsmetoder som har positiv effekt på elevernas lärande och måluppfyllelse. Lärarna och undervisningen ses som det mest centrala i skolans utvecklings- och förändringsprocesser.

Ett kollektivt kollegialt lärande bygger på att den enskilda lärare kritiskt granskar sitt eget och kollegors arbete där lärarna får testa olika validerade metoder modeller, tekniker eller verktyg som integreras i den ordinarie undervisningen. Det kollegiala lärandet sker genom en kombination av teori och praktik där lärarna enskilt prövar olika undervisningsmetoder och kollektivt i lärgrupper där de dokumenterar samt reflekterar om effekter kring elevernas lärande.

Lärarnas professionella lärande och utveckling fokuserar på faktorer som lärarna kan påverka för att förbättra kvalitén i den egna undervisningen. Tillsammans med forskningsrön från bland annat John Haitte, Helen, Timperley och Dylan William kan det kollegiala lärandet användas som ett stöd för att aktivera lärarna som lärresuser för att bedriva kollektiva utvecklings- och förändringsprocesser.

SYFTE

Syftet är att synliggöra hur det kollegiala lärandet kan användas som ett redskap för lärares professionella lärande och utveckling med målet höja kvalitén i undervisningen för att förbättra elevernas lärande. Det genom att arbeta utifrån ett forskningsbaserat förhållningssätt i klassrummet.

MÅL

Utbildningen skall utveckla en gemensam teoretisk referensram inom det kollegiala lärandet och fördjupa deltagarnas förståelse för hur man kan arbeta med att stödja, driva och utveckla den pedagogiska praktiken i skolan. Utbildningen skall vidare bidra till att synliggöra hur man i undervisningen kan arbeta med systematiskt, kollegialt, organiserat lärande utifrån metoder och modeller som bygger på forskning och beprövad erfarenhet.

MÅLGRUPP

Skolledare, arbets-/ämneslagsledare, förstelärare och lärare

INNEHÅLL

• En skola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet
• Forskningsbaserat förhållningssätt i klassrummet
• Lärares professionella lärande och utveckling
• Systematiskt skol- och kompetensutveckling
• Kollegialt lärande och formativ bedömning
• Kollegial handledning och kollegiala samtal
• Principer för lärares professionsutveckling
• Styrdokumentens mål och medel

Program

• 08:00 Frukost
• 08:30 Inledning
• 09:00 Föreställningskartor – Kollegialt lärande
• 10:00 Kaffe
• 10:30 Pedagogisk vision och verksamhetsidé
• 11:30 Lunch
• 12:30 Lärares proffesionella lärande och utveckling
• 14:30 Kaffe
• 15:00 Modell för professionellt utvecklingsarbete
• 16:00 Sammanfattning Dag 1
• 16:30 Utvärdering

Utbildningsansvarig

Daniel Nordström ät legitimerad lärare och undervisar till vardags vid vuxenutbildningen i Sotenäs kommun i företagsekonomiska ämnen, entreprenörskap och juridik. Han har en bakgrund som gymnasielärare, arbetslagsledare och pedagogisk projektledare på förvaltningsnivå. Han har alltid haft ett ben i idrottens värld som elitidrottare och tränare, och ett i skolans värld med lång erfarenhet av skolutvecklingsprojekt. Daniel har en välordnad verktygslåda av praktiska metoder, modeller och verktyg som han generöst delar med sig utav vid sina utbildningsinsatser.

 

• Uppdragsgivare: Adolf Fredriks musikklasser
• Bitr Rektor, Magnus Johansson
• E-post: [email protected]
• Telefon: 076-1244863

Målgrupp: Skolledare, arbetslagsledare och förstelärare

Ladda ner hela utvärderingen från 2015-08-11 här.

Utvärdering i siffror, skala 1 – 5

1 = Mycket dåligt, 2 = Dåligt, 3 = Varken eller, 4 = Bra, 5 = Mycket bra

Frågeställning  Betyg

• Kvalité 4,2
• Kundfokus 3,5
• Kostnadsmedvetenhet 4,0
• Kontroll 4,1
• Kompetens 4,5
• Kreativitet 4.3

Rekomendationsfrågan

• Ja 91 %
• Nej 5 %
• Vet ej 4% 

Citat från utvärderingen:

”Forskningsförankringen – att relatera innehållet till resultat framtagna genom forskning. relevansen till grundskolans utveckling – känns som relevant innehåll för skolutveckling på en grundskola”

”Inspirerande och kunnig ledare Möjlighet till samtal ämneslagsledare/arbetslagsledare/ skolledning” 

”Föreläsarens kunnighet och personlighet Att deltagarna fick uppgifter och var engagerade.”

”Föreläsaren var väl inläst och hade förmåga att under den andra dagen sätta kunskapen i relation till det vi behövde och efterfrågade.”

”Kort sammanfattning av alla moderna pedagogiska teorier/metoder -att vi fått konkreta verktyg i det kollegiala lärandet”

Ladda ner information om utbildningsinsatsen om kollegialt lärande Dag 2 här.

OM UTBILDNINGEN 

Kollegialt lärande innebär att hela kollegiet deltar i gemensamma skola- och kompetensutvecklingsinsatser som sker genom systematiskt återkommande och strukturerade lärprocesser. Det kollegiala lärandet utgår från ett forskningsbaserat förhållningssätt och skollagens krav på en undervisning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet för att förbättra undervisningens kvalitéer och skolans resultat.

Det kollegiala lärandet bygger vidare på att utveckla lärares strategier för att synliggöra lärandet i klassrummet och utveckla strukturer för ett kollegialt erfarenhetsutbyte.

Lärares professionella lärande sker i lärgrupper och leds av en samtalsledare som skall stödja, utveckla och leda det kollegiala lärandet i skolans arbets- eller ämneslag.  I lärgrupperna ges lärarna möjlighet att diskutera, reflektera och sprida effektiva undervisningsmetoder som har positiv effekt på elevernas lärande och måluppfyllelse. Lärarna och undervisningen ses som det mest centrala i skolans utvecklings- och förändringsprocesser.

Ett kollektivt kollegialt lärande bygger på att den enskilda lärare kritiskt granskar sitt eget och kollegors arbete där lärarna får testa olika validerade metoder modeller, tekniker eller verktyg som integreras i den ordinarie undervisningen. Det kollegiala lärandet sker genom en kombination av teori och praktik där lärarna enskilt prövar olika undervisningsmetoder och kollektivt i lärgrupper där de dokumenterar samt reflekterar om effekter kring elevernas lärande.

Lärarnas professionella lärande och utveckling fokuserar på faktorer som lärarna kan påverka för att förbättra kvalitén i den egna undervisningen. Tillsammans med forskningsrön från bland annat John Haitte, Helen, Timperley och Dylan William kan det kollegiala lärandet användas som ett stöd för att aktivera lärarna som lärresuser för att bedriva kollektiva utvecklings- och förändringsprocesser.

SYFTE

Syftet är att synliggöra hur det kollegiala lärandet kan användas som ett redskap för lärares professionella lärande och utveckling med målet höja kvalitén i undervisningen för att förbättra elevernas lärande. Det genom att arbeta utifrån ett forskningsbaserat förhållningssätt i klassrummet.

MÅL

Utbildningen skall utveckla en gemensam teoretisk referensram inom det kollegiala lärandet och fördjupa deltagarnas förståelse för hur man kan arbeta med att stödja, driva och utveckla den pedagogiska praktiken i skolan. Utbildningen skall vidare bidra till att synliggöra hur man i undervisningen kan arbeta med systematiskt, kollegialt, organiserat lärande utifrån metoder och modeller som bygger på forskning och beprövad erfarenhet.

MÅLGRUPP

Skolledare, arbets-/ämneslagsledare, förstelärare och lärare

INNEHÅLL

• Styrdokumentens mål och medel
• Metoder och samtalsmodeller för kollegialt lärande
• Pedagogisk vision och helhetsidé
• Organiserat lärande i en lärande organisation
• Samtalsledare för att leda pedagogiska samtal
• Systematiskt, kollegialt, organiserat lärande
• Kollegial handledning och klassrumsobservationer

Program

• 08:00 Frukost
• 08:30 Inledning
• 08:45 Sammanfattning – Utbildningsdag 1
• 09:00 Pedagogisk vision och verksamhetsidé
• 10:00 Kaffe
• 10:30 Leda pedagogiska samtal
• 11:30 Lunch
• 12:30 Kollegahandledning och lektionsobservationer
• 13:30 Systematiskt Kollegialt Organiserat Lärande
• 14:30 Kaffe
• 15:00 Kollegialt lärande med NEDU
• 16:20 Utvärdering
• 16:30 Avslutning

Utbildningsansvarig

Daniel Nordström ät legitimerad lärare och undervisar till vardags vid vuxenutbildningen i Sotenäs kommun i företagsekonomiska ämnen, entreprenörskap och juridik. Han har en bakgrund som gymnasielärare, arbetslagsledare och pedagogisk projektledare på förvaltningsnivå. Han har alltid haft ett ben i idrottens värld som elitidrottare och tränare, och ett i skolans värld med lång erfarenhet av skolutvecklingsprojekt. Daniel har en välordnad verktygslåda av praktiska metoder, modeller och verktyg som han generöst delar med sig utav vid sina utbildningsinsatser.

Utbildningsinsats: Kollegialt lärande

• Uppdragsgivare: Adolf Fredriks musikklasser
• Bitr Rektor, Magnus Johansson
• E-post: [email protected]
• Telefon: 076-1244863

Målgrupp: Skolledare, arbetslagsledare och förstelärare

Ladda ner hela utvärderingen från 2015-08-11 här.

Utvärdering i siffror, skala 1 – 5

1 = Mycket dåligt, 2 = Dåligt, 3 = Varken eller, 4 = Bra, 5 = Mycket bra

Frågeställning  Betyg

• Kvalité 4,2
• Kundfokus 3,5
• Kostnadsmedvetenhet 4,0
• Kontroll 4,1
• Kompetens 4,5
• Kreativitet 4.3

Rekomendationsfrågan

• Ja 91 %
• Nej 5 %
• Vet ej 4% 

Citat från utvärderingen:

”Forskningsförankringen – att relatera innehållet till resultat framtagna genom forskning. relevansen till grundskolans utveckling – känns som relevant innehåll för skolutveckling på en grundskola”

”Inspirerande och kunnig ledare Möjlighet till samtal ämneslagsledare/arbetslagsledare/ skolledning” 

”Föreläsarens kunnighet och personlighet Att deltagarna fick uppgifter och var engagerade.”

”Föreläsaren var väl inläst och hade förmåga att under den andra dagen sätta kunskapen i relation till det vi behövde och efterfrågade.”

”Kort sammanfattning av alla moderna pedagogiska teorier/metoder -att vi fått konkreta verktyg i det kollegiala lärandet”

OM UTBILDNINGEN 

En förändrad kunskapssyn, teknologins utveckling och tillgången till information och digitala verktyg har skapat nya möjligheter för att arbeta med bedömning. Tillsammans med forskningsrön från bland annat John Haitte, Helen, Timperley och Dylan William ställs krav på utbildning och utveckling av ett nytt förhållningssätt till betyg och bedömning i skolan.

Formativ bedömning är en metod som kan användas för att utveckla lärarens bedömningskompetens. Formativ bedömning är ett förhållningssätt till skolans grundläggande uppdrag. Bedömningen kan användas som ett redskap i elevernas lärprocess och kan med stöd av digitala verktyg synliggöra lärandet och bedömningsprocessen.

Dylan William har utvecklat fem nyckelstrategier inom formativ bedömning som med stöd av digitala verktyg kan tydliggöra lärandemålen, synliggöra lärandet och ge effektiv återkoppling. De digitala lärarresurserna kan tillsammans med strategierna användas för att aktivera eleverna som lärresurser för varandra och ägare av sin egen lärprocess.

SYFTE
Syftet är att synliggöra hur bedömningen kan användas som ett redskap i elevernas lärprocesser för att utveckla elevernas kunskaper genom att arbeta utifrån ett formativt förhållningssätt i undervisningen

MÅL

Utbildningsdagen skall utveckla en gemensam teoretisk referensram inom formativ bedömning och fördjupa deltagarnas bedömningskompetens utifrån de fem nyckelstrategierna. Utbildningen skall bidra till att synliggöra hur olika metoder och modeller inom bedömningen kan användas för att tydliggöra lärandemålen, synliggöra lärandet och ge framåtsyftande återkoppling samt för att aktivera eleverna som lärresurser för varandra och för att kunna ta ansvar för sitt eget lärande.

MÅLGRUPP

Skolledare, arbetslag, lärare inom grund- och gymnasieskolan.

INNEHÅLL

• De fem nyckelstrategierna inom formativ bedömning
• Bedömning av och för lärande
• Förankring i skolans styrdokument
• Kollegialt lärande och erfarenhetsutbyte av formativ bedömning
• Forskning om formativ bedömning
• Digitala verktyg och formativ bedömning

Program

• 08:00 Inledning/Presentation
• 08:30 Föreställningskartor om formativ bedömning
• 09:30 Nyckelstrategi 1Tydliggöra lärandemål
• 10:00 Fika
• 10:30 Nyckelstrategi 2 Synliggöra lärandet
• 11:00 Nyckelstrategi 3 Framåtsyftande återkoppling
• 12:00 Lunch
• 13:00 Nyckelstrategi 4 Aktivera elever som lärresurser
• 14:00 Nyckelstrategi 5 Elevernas ansvar för sitt eget lärande
• 15:00 Fika
• 15:15 Kollegialt lärande och formativ bedömning
• 16:15 Utvärdering
• 16:25 Avslutning

Utbildningsansvarig

Daniel Nordström ät legitimerad lärare och undervisar till vardags vid vuxenutbildningen i Sotenäs kommun i företagsekonomiska ämnen, entreprenörskap och juridik. Han har en bakgrund som gymnasielärare, arbetslagsledare och pedagogisk projektledare på förvaltningsnivå. Han har alltid haft ett ben i idrottens värld som elitidrottare och tränare, och ett i skolans värld med lång erfarenhet av skolutvecklingsprojekt. Daniel har en välordnad verktygslåda av praktiska metoder, modeller och verktyg som han generöst delar med sig utav vid sina utbildningsinsatser.

Utbildningsinsats: Formativ bedömning

• Uppdragsgivare: Ängås skola åk 7-9
• Rektor, Lena Hermansson
• E-psot: [email protected]
• Telefon:0304 – 33 40 08

Målgrupp: Arbetslagsledare och lärare

Ladda ner hela utvärderingen från 2015-03-03 här.

Utvärdering i siffror, skala 1 – 5

1 = Mycket dåligt, 2 = Dåligt, 3 = Varken eller, 4 = Bra, 5 = Mycket bra

Frågeställning  Betyg

1. Kvalitet  4.6
2. Kundfokus  4,5
3. Kostnadsmedvetenhet 4,2
4. Kontroll  3,7
5. Kompetens  4,3
6. Kreativitet  4.6

Rekomendationsfrågan

• Ja 100%
• Nej

Sagt om våra utbildningar

”Bra föreläsare, tydlig, bra tempo, väl underbyggda med fakta och forskning.”

”Svårt att bara ge två stjärnor! Så inspirerande fullt med pedagogiska tips, idéer och litteraturtips.”

”Bra föredragshållare som framförde sitt budskap på ett sätt som gjorde att informationen var lätt att ta till sig.”

”Inspiration till den pedagogiska verksamheten samt även bekräftelse på att vi möter barnen på ett självutvecklande sätt. Inspirerande, lustfylld och intressant förmiddag.”

”Mycket bra med föreläsningar på förmiddagen och eget arbete på eftermiddagen. Bra med filmer och diskussionsfrågor!”

”Lugnt tempo, praktiska exempel med vetenskaplig grund. Att vi fick möjlighet att bearbeta tankar och intryck från föreläsningarna tillsammans med våra arbetslag och skolor. Kan leda till konstruktiva förändringar av vårt arbete.”

”Mycket bra inspirerande föreläsningar med handfasta tips. Bra att titta på filmer som man sedan diskuterade med kollegor. Det gav oss möjlighet att reflektera tillsammans.”

”Att vi efter föreläsningen fick tid på eftermiddagen att diskutera med kolleger på sin egen skolenhet.”

”Att vi fick en föreläsare som verkligen visade på verklighetens problem med bl.a. svårbegripliga ord, men ändå förslag på vad som bidrar till att elevernas resultat ökar.”

SYFTE

Utbildningen syftar till att ge samtlig skolpersonal en gemensam teoretiskt referensram inom entreprenörskap och grunderna inom entreprenöriellt lärande. Utbildningen skall bidra till att skapa en insikt, förståelse och kunskap om VARFÖR, VAD och HUR man kan arbeta med entreprenörskap i skolan.

MÅLGRUPP

Skolledare, pedagoger samt studie och yrkesvägledare i grund-och gymnasieskolan

INNEHÅLL

HUR arbetar skolan med entreårenörskap idag?

Inför utbildningsmodulen får samtliga deltagare en möjlighet att besvara ett antal frågeställningar kopplat till entreprenörskap. Syftet är att kartlägga rådande attityder, kunskaper och erfarenheter kopplat till skolans entreprenörskapsarbete. Svaren ligger till grund för ett kollegialt lärande och erfarenhetsutbyte.

VARFÖR skall man arbeta med entreprenörskap i skolan?

Skolans syfte och uppdrag har förändrats över tid och skall spegla samhället och arbetsmarkandens krav på kompetensförsörjning. En allt mer globalisrad värld full av förändringar ställs krav på omställningsbarhet och flexibilitet. Idag pratar man om ett paradigmskifte samt en förändrad kunskapssyn som ställs i relation till den traditionella skolan.

VAD ingår i begreppet entreprenörskap i skolan?

Entreprenörskap har vuxit fram som en röd tråd genom utbildningshistorien och återfinns i regeringens strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet. Sedan 2011 är entreprenörskap inskrivet i styrdokumenten och ett allmänt vedertaget begrepp inom skolan. Med stöd av en teoretisk referensram samt koppling till omvärlden finns ett antal entreprenöriella kompetenser.

HUR arbetar man med entreprenörskap i skolan?

För att kunna stimulera eleverna till att utveckla sina entreprenöriella kompetenser ställs det krav på utformandet av lärprocesser som stimulerar elevens lärande och personliga utveckling. Detta krävs på samtliga nivåer inom skolans värld, från skolans organisation, ledarskapet i klassrummet till synen på val av arbetsmetoder och pedagogiska arbetsätt.

NÄR arbetar vi vidare med entreprenörskap i skolan?

Utbildningen avslutas med att samtliga deltagare får upprätta en personlig handlingsplan där får konkretisera vilka metoder, modeller som de skulle vilja fördjupa sig för i sitt fortsatta arbete men entreprenörskap i skolan.

VAR kan jag hitta goda exempel på entreprenörskap i skolan?

För att samtliga deltagare skall kunna arbeta vidare med entreprenörskap i skolan och ta del av goda exempel på entreprenörskap i skolan får samtliga deltagare med sig en gedigen sammanställning på litteratur, filmer och olika metoder och modeller som de kan arbeta vidare med på egen hand efter utbildningstillfället.

Program

• 08:30 Registrering/Kaffe
• 09:00 Inledning/Presentation
• 09:15 Inledande diskussion: Hur arbetar ni med entreprenöriellt lärande idag?
• 10:00 VARFÖR arbeta med entreprenörskap i skolan?
• 11:00 Fika/Mingel
• 11:15 VAD ingår i begreppet entreprenöriellt lärande?
• 12:15 Lunch
• 13:15 HUR arbetar man med entreprenöriellt lärande?
• 14:15 Fika/Mingel
• 14: 30 NÄR arbetar vi vidare med entreprenöriellt lärande?
• 15:15 VAR finns goda exempel på entreprenöriellt lärande?
• 15:30  Frågor och avslutande diskussion
• 15:45 Utvärdering
• 16:00 Avslutning

Utbildningsansvarig

Daniel Nordström har en bakgrund som pedagogisk projektledare inom entreprenöriellt lärande vid JENSEN gymnasium och har framgångsrikt undervisat i entreprenörskap under fem års tid. Han har alltid haft ett ben i idrottens värld som elitidrottare och tränare, och ett i skolans värld med lång erfarenhet av skolutvecklingsprojekt. Daniel har en välordnad verktygslåda av praktiska metoder, modeller och verktyg som han generöst delar med sig utav i sina utvecklingsprocesser och utbildningsinsatser.

• Uppdragsgivare: Avesta kommun
• Resultatenhetschef, Karin Vestman
• Telefon: 0226-64 53 69
• E-post: [email protected]

Målgrupp: Förskolechefer och rektorer

Utvärdering i siffror, skala 1 – 5

1 = Mycket dåligt, 2 = Dåligt, 3 = Varken eller, 4 = Bra, 5 = Mycket bra

Frågeställning  Betyg

1. Kvalitet  4.5
2. Kundfokus  4,0
3. Kostnadsmedvetenhet 4,3
4. Kontroll  4,2
5. Kompetens  4,5
6. Kreativitet  4.0

Rekomendationsfrågan

• Ja 100%
• Nej

Kommentarer från förskolechefer och rektorer

• ”Underhållande. Att det inte en skolfrälsare som kommer ut, utan att det finns flera alternativ för vägen framåt.”
• ”Bra att få ta dela av olika modeller. Bra med fördjupad kunskap. Givande med mycket diskussioner”
• ”Du är en engagerande föreläsare och god retoriker. Du ger intryck av att vara kunnig och är lätt att få förtroende för.”
• ”Det är ett engagerande och intressant ämne. Väl värt att investera tid i.”
• ”Mycket bra och intressant. Gott om tillfällen till eget arbete och reflektion. Processen är igång.”
• ”Bra med många stunder för diskussioner, Bra med moduler”
• ”Fakta och idéer i överflöd”