Rekommendationer vid införandet av formativt förhållningssätt och kollegialt lärande

I det här inlägget sammanfattar jag HUR huvudmän och skolor valt att implementera arbetet med formativ bedömning och kollegialt lärande. Sammanfattningen bygger på redovisningar och erfarenheter från BFL-seminariet under Skolforum 2015 och andra kommuner. Forskning från bland annat Dylan Wilian och Helen Timperley visar att införandet av formativ bedömning och kollegialt lärande ger den absolut största och positiva effekterna och är det mest kostnadseffektiva sättet för att på höja elevernas studieresultat.

Under senaste året har jag läst mycket litteratur, tittat på filmer och följt olika pedagogiska forum om formativ bedömning. Det har utmynnat i ett stort antal blogginlägg, sammanställningar, föreläsningar, en utbildningsplattform, och skolutvecklingsuppdrag mot olika huvudmän. Här hittar ni en sammanställning av lite rekommendationer

Kartläggning och behovsanalys

Implementeringen bör utgå från skollagens krav på ett systematiskt kvalitetsarbete. Skolverket släppte under förra året stödmaterialet, Kvalitetsarbete i praktiken som bör vara en utgångspunkt för lärares skol- och kompetensutvecklingsinsatser. Sigtuna kommun valde att satsa på BFL+IKT och gjorde en utredning och kartläggning av behoven för högre måluppfyllelse, resultatet blev Sigtunaboxen. Svedala kommun är ett framgångsexempel som lyckats med en kommunövergripande satsning på kollegialt lärande och formativ bedömning. Svedalas kartläggning utgår både från ett lärar- och elevperspektiv, vilket är ett mycket intressant upplägg som fler bör titta närmare på. Det är viktigt att utveckla medarbetarskapet så att samtliga deltagare ges möjlighet till delaktighet och inflytande under beslutsprocessen. Syfte, målsättningar och förväntade effekter behöver förankras på samtliga nivåer i styrkedjan från förvaltnings- till elevnivå.

Ta in extern expertkunskap

I skollagen står det att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. För att leva upp till skollagens intentioner och att lyckas med implementeringen är det viktigt ta in extern expertkunskap. Det finns ett antal internationella forskare inom området t.ex. Dylan Wiliam, John Hattie, Paul Black Helen Timperley, Siobhan Leahy som har skrivit böcker inom området. På Youtube finns en uppsjö av filmer och på olika internetadresser finns en massa forskningssammanfattningar att ta del utav. Vill man satsa på att anlita duktiga forskare och föreläsare i Sverige rekommenderas Jan Hylén, Christian Lundahl, Anders Jönsson, Anna Karlefjärd, Per Måhl m.fl. Fyra erkänt duktiga skolutvecklare som jobbat mycket med att implementera formativ bedömning i större skala är bland annat Anders Holmgren på Lin Education, Ingela Lundh och Sandra Svensson på GR Utbildning eller Lena Göthe på Plus Pil Skolutveckling.

Central samordning med fokus på pedagogisk utveckling

För att lyckas med implementering bör det finnas en central skol-/utvecklingsledare som ansvarar för att samordna arbetet för skolledare, samtalsledare och lärare i kommunen. Den centrala samordningen bör organiseras i en styrgrupp som består utav representanter från alla delar av styrkedjan, och som träffas på kontinuerlig basis. Fokus i arbetet ska bygga på att stärka det pedagogiska ledarskapet och stödja utvecklingen av lärares professionella lärande och utveckling utifrån ett elevperspektiv. Alla skol-och kompetensutvecklingsinsatser bör syfta till att höja kvalitén i undervisningen för att förbättra elevernas lärande och skolans måluppfyllelse.

Implementering av formativ bedömning

Formativ bedömning bygger på de tre frågeställningarna Vart ska vi? Var är vi? Hur tar vi oss vidare? Tre aktörer, läraren, klasskamraterna och eleven som kan sammanfattas i en modell (fem nyckelstrategier) som framtagen av Dylan Wiliam. Modellen kan användas för arbetet med lärares professionella lärande och utveckling och arbetet med implementeringen av kollegialt lärande. Där blir de tre huvudaktörerna skolledaren, arbetslagen och lärarna istället.

Fem nyckelstrategier, tre aktörer och tre frågeställningar

Det är viktigt dock att poängtera att det inte handlar om vilka lärare som känner till flest undervisningsmetoder-, modeller- eller tekniker. Det går inte att bedriva ”undervisning på recept” menar John Hattie. Det handlar om att lärare behöver känna till olika lärstrategier och kunna växla mellan dessa strategier för att anpassa sin undervisning. Det finns fem nyckelsstrategier som bygger på varandra. Till varje strategi så finns det en grundtanke och ett antal undervisningstekniker. Teknikerna fungerar under vissa förutsättningar. De tekniker som lärare väljer är beroende på vilken effekt man vill uppnå. Man väljer en viss teknik för att man vill uppnå en viss effekt.

Uppstarten av implementeringsprocessen

En gemensam uppstart för implementeringen av formativ bedömning rekommenderas och att tydliggöra vilka förväntningar som finns de olika aktörerna i skolans styrkedja. Det rekommenderas även att bjuda in ”extern expertis” som genom en föreläsning kan bidra med en teoretisk referensram, tips på undervisningstekniker och inspiration. Timperley menar dock att externa föreläsare kan ge information eller inspiration, men att det sällan leder till några större förändringar i lärarens undervisning. Det är därför viktig att det finns en modell som kan stödja för implementeringen av formativ bedömning genom kollegialt lärande.

Stöd för implementering

Det finns en rad olika modeller för implementeringen av formativ bedömning. De mest erkända och kanske mest använda är Embedding formative assessment packs som är utvecklad av Leahy & Wiliam, 2010. Modellen har översatts till svenska av bland annat Huddinge kommun och Borås stad. Lin Education erbjuder även samma processtöd och Natur och Kultur kom ut med en liknande produkt som lanserades under januari månad.

Modell för forskningsbaserat arbetssätt 

Vetenskaplig grund innebär enligt Skolverket att implementering bör utgå från en modell som bygger på forskning, beprövad erfarenhet och evidens inom området. Modellen som använts flitigt är Wiliam och Leahys TLC-modell (Teacher Learning community) för implementeringen av formativ bedömning och kollegialt lärande. Borås stad var en utav de första i landet att göra en storskalig satsning inom området. Det finns flera kommuner som valt att arbeta efter samma modell. En utvärdering från Borås stad som är gjort av Anders Jönsson, Christian Lundahl, och Anders Holmberg finns sammanfattad här.

Ledord för implementeringen

Långsiktighet, hållbarhet, och uthållighet är ledord i utvecklings- och förändringsprocesser inom området. Skolverket beskriver att förändringar inom utbildningsväsendet tar sju år, Skolpolitiker, förvaltning, skolledare och lärare måste ha tålamod och hålla i, hålla ut och hålla kvar innan de ser effekter. Att utveckla ett förhållningssätt, förändra en skolkultur och bryta traditionella undervisningsmönster tar tid. En utmaning är hur man i förändringsprocesser hanterar motstånd, prioriteringar och lärares spridda kunskaper, erfarenheter samt vilja att delta i förändringsprocesser. Tidsbrist, arbetsbelastning, och brist på organisation eller ledarskap kan vara några av flera utmaningar som kan bidra till att hämma utvecklings- och förändringsprocesser. Mycket talar om vikten av att skapa permanenta och återkommande lärträffar för att arbetet ska kunna ge effekt.

Utvärdering och uppföljning

Implementeringen av formativ bedömning bör ske på kontinuerlig basis genom att styrgruppen träffas och följer upp utvärderingar från implementeringen. Det bör även finnas en möjlighet att samordna uppföljningen och utvärderingen på centralt nivå genom enkätundersökning, lärstämma, klassrumsobservationer etc. En modell som är intressant att titta på är Svedala kommuns som valt att låta både lärare och elever göra en enkät. Svaren följs upp genom att jämföra lärarnas och elevernas svar. Implementeringen kan även följas upp på arbetslagsnivå genom att granska dokumentationsmallar och på lärarnivå vid medarbetarsamtalet.

Hoppas att ni haft lite nytta utav denna sammanfattning. I nästa inlägg tänkte jag sammanfatta några case som skolledare, arbetslag och lärare bör diskutera innan man gör en gemensam satsning på formativ bedömning.